Fler studentlägenheter byggs för att möta behoven

Idag presenterade vi ännu en nyhet ur kommunens budget för 2012, som presenteras på onsdag: Att kommunledningen (Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna), ger ÖBO i uppdrag att bygga ett hundratal små lägenheter. Lägger ut pressmeddelandet här.

 

Det kommunägda allmännyttiga bolaget ÖBO får i uppdrag att under året påbörja arbetet med planeringen för ett hundratal, små flexibla lägenheter. Kommunen ska också, i samverkan med ÖBO och andra fastighetsägare, se över behovet av studentlägenheter under de kommande åren.

 

Universitet är en strategiskt viktig aktör i vår kommun. Det lockar människor till oss men det ger oss också utbildad arbetskraft. Därför ska kommunen ta en mer aktiv roll i att säkerställa att studentlägenheter byggs. Människor som flyttar till Örebro för att studera ska ha rimliga möjligheter att snabbt få tag på ett boende.

 

Med nya utbildningar till universitetet, så som läkarutbildning och utökade lärarutbildningar, ökar attraktiviteten och fler kommer att söka sig hit. Två till tre år framöver kommer det vara toppar av studenter i Örebro då det är stora årskullar. Vi kommer att behöva bygga fler studentbostäder för att få en stabil bostadsmarknad där vi har en balans bland de olika boendeformerna.

Ett Örebro som växer – 151 000 örebroare år 2020

På ”Förtroendevaldas dag” idag ledde jag ett (ganska kort) seminarium om ett Örebro som växer. Väldigt många förtroendevalda sossar ville vara med och diskutera utmaningar för framtiden, hur vi får Örebro att växa och hur vi gör att ett växande Örebro är lika bra att leva i som dagens Örebro – eller bättre.

Om dagens utveckling fortsätter kommer Örebro ha 150 000 invånare år 2020 (idag är vi 135 460). Men antalet unga (0—19 år) och äldre (65 år och uppåt) ökar mer än antalet personer i arbetsför ålder (20—64 år) fram till år 2020. Det innebär fler förskolebarn, fler i grundskoleverksamheten, från 2016 börjar antalet ungdomar 16—18 år öka igen och det blir fler ålderspensionärer (fast till en början innebär det inte så stora utmaningar för vård och omsorg, enligt prognosen).

Jag sammanfattar, i korthet, diskussionerna som utgick från vad vi bör ha gjort år 2020, för att Örebro ska fungera för så många fler invånare. För fler invånare betyder nya bostadsområden, fler som ska åka till jobbet, fler ungdomar som vill gå till en fritidsgård i närheten, och mycket annat. Som helhet kom diskussionen att kretsa kring två huvudrubriker. (Punkterna nedan är inte ordagranna citat utan från de anteckningar jag gjorde på skärmen under diskussionerna.)

Bostäder, boende, stadsplanering

  • ”Flexibla förskolor som kan användas som skolor och annat när behovet av förskola inte är lika stor längre.”
  • ”Använd de lokaler som redan finns! Skollokaler och annat borde kunna användas mer av föreningar.”
  • ”Fler hyresbostäder är kommunens viktigaste åtagande”
  • ”Bygg ihop staden, de stora stadsdelarna måste ’höra ihop’ med ’staden’ och med andra områden.”
  • ”Bevara grönområden, men kanske ”på andra ledden”, mer som fingrar in mot centrum än som gröna avgränsningar mellan områden”
  • ”Fortsätt förtäta staden, till exempel fler högre hus.”
  • ”Ska vi klara parkeringsbehov och resande för fler örebroare måste vi pröva nya sätt att lösa det på, till exempel bilpooler i alla delar av Örebro”
  • ”Det är för dyrt att bygga i ytterområdena, det behövs arkitekttävlingar och liknande om hur man kan bygga billigare. Hyrorna blir för höga.”
  • ”Markpriserna i ytterområden är för höga, grannkommunerna konkurrerar med lägre markpriser”
  • ”Gator, kollektivtrafik, grönområden och allt annat måste var ordentligt planerat innan nya områden byggs.”
  • ”Vård o omsorg borde finnas ’insprängt i områdena’, så att det blir blandade områden med både unga och gamla”
  • ”Jobb och arbetstillfällen måste finnas i alla delar av staden”
  • ”Det behövs fler företag och arbetsplatser även i ’ytterområdena’. Det kräver utvecklade kommunikationer, passande tomter och annat.”

Trafik, transporter, resor och tillgänglighet

  • ”Vi behöver ett effektivt och tillgängligt Resecentrum”
  • ”Örebro borde kunna ha ett Light rail-system (”spårväg på egen banvall”) på flera sträckor”
  • ”Hela staden borde vara tillgänglig, det ska vara möjligt för alla att röra sig, överallt. Dessutom borde det finnas hörselslingor i alla kommunala lokaler.”
  • ”Det måste bli enklare att cykla, snabbt. Det behövs huvudcykelstråk/’cykelmotorvägar'”

Mycket att ta med sig och mycket att diskutera vidare om. Att Örebro växer skapar utmaningar när det gäller till exempel byggande, trafik och kommunal service, men det är väldigt mycket enklare att diskutera det än att diskutera hur man skulle hantera en krympande kommun. Den viktigaste frågan för Örebros utveckling, och för att vi ska klara dessa utmaningar, är dock att det skapas fler jobb i Örebro och att nya idéer uppmuntras. Ingen fråga kan vara viktigare.

Konkreta idéer för den norra delen av city (och Järntorget)

[REV, med svar från Tekniska Förvaltningen] Inledde dagen med konstruktivt möte med några handlare och fastighetsägare på norr som, tillsammans med Stina Storm från City Örebro, vill diskutera mer kring konkreta förslag på hur vi utvecklar den norra delen av city. Här är några av de förslag som kom upp idag och när vi träffades förra gången, för några veckor sedan (en del av dem har för övrigt förts fram av en del andra också, många tänker och engagerar sig i hur vi får mer fart i den norra delen av city):

  • ”Bättre ordning på torghandeln! Gestaltningsprogram och kvalitetspolicy för torgen måste gälla”. Vi har gett förvaltningen i uppdrag att uppdatera kvalitetsprogrammet för bland annat Järntorget så att vi kan komma vidare med diskussionen om utformning av till exempel torgstånd.
  • ”Ta bort tillstånd från torghandlare som parkerar på torget”. Bra idé – det är inte meningen att varubilen ska stå uppställd bredvid torgståndet (och torgståndet bör för övrigt se vettigt ut).
  • ”Kolla så att torghandlarna har F-skattsedel och att det handlar om schysst konkurrens – innan man ger tillstånd…”. Jo, det borde vara självklart. Jag ska ta reda på mer om hur det går till när vi ger tillstånd för torghandel. Svar från Magnus Eriksson, Tekniska förvaltningen: ”Vi kollar alltid då någon ska sälja något vare sig det rör sig om torghandel eller det som faller under upplåtelse av offentlig plats att de har F-skatt. Vi skickar även när det gäller torghandel rapporter på vilka som står och säljer till skatteverket, kronofogden samt försäkringskassan.”
  • ”Bygg permanenta torgbodar, som passar in i miljön.” Diskussionen pågår.
  • ”Antingen måste det vara is på riktigt på torget – hela vintern – eller så borde ytan användas till annat.” Vi håller på att utreda vad som är möjligt att göra, och vad som är rimligt. Konstgjord plastis? Koppla på kylaggregat? Göra något annat av ytan? Så länge som vi inte vet att det finns is på Järntorget hela vintern lär inga entreprenörer heller hyra ut skridskor, servera varm choklad och annat som skulle göra Järntorget mer lockande på vintern.
  • ”Det behövs vacker julbelysning på Järntorget”, ”Kanske en vacker stor julgran?”, ”Kan man skapa någon slags isskulptur eller vinterskulptur på Järntorget redan denna vinter? I fontänen?”
  • ”Järntorget skulle kunna profilera sig med marknad med kvalitet: några helger före jul redan i år kunde det vara julmarknad med kvalitet. Resten av året skulle Bondens marknad passa.” Det pågår diskussioner om att skapa (snygga) torgstånd/bås som handlare kan hyra till marknad och idén om julmarknad hoppas jag kan bli verklighet.
  • ”Måste parkeringsvakterna ha uniform?”Bra fråga, faktiskt en viktig fråga med tanke på att en del parkerar hela dagar på korttidsparkeringen (där kunder bör parkera) och sedan springer ut när parkeringsvakterna närmar sig. Svar från Magnus Eriksson, Tekniska Förvaltningen: ”I Förordning om parkeringsvakter i kommuner (FKP) 3§ står Parkeringsvakter skall när de tjänstgör bära uniform med tjänstetecken.”
  • ”Det vore bra med en citypendel genom hela city; då skulle fler kunna parkera utanför city och ta sig till affärerna både på norr och söder”. Bra idé som många för fram, tyvärr är jag rädd för att det blir alldeles för dyrt – och inte tillräckligt väl använt. Men kanske kan man marknadsföra de ”vanliga” bussarna som går Storgatan- Drottninggatan mer? (Nackdelen med det är att det förlänger restiden för övriga resenärer om alltför många till exempel går på på Stortorget och bara åker med till Järntorget.)
Lite senare på dagen kom mail från Dan Ragnarsson, VD för Ragnarsson fastigheter, som var med på mötet och delade med sig av inspirerande idéer på andra håll. Sånt som kanske kunde passa för Järntorget?

Det här är  ett nedgrävt rör med två ändtrattar som man kan prata i (någonstans i Tyskland). Väldigt populärt, och rätt billigt.

 

 

 

 

 

Det här är skulle kunna vara en höstprydnad på Järntorget:

 

 

 

 

 

 

 

Och så en favorit i repris: kolla de tredimensionella bilder den här killen målar; kanske kunde göra fontänen roligare…?

Kolla aldrig en bra nyhet… (om stöd till idrotten)

Om vi börjar med det viktigaste: det finns väldigt goda skäl för skattebetalarna att stödja idrottsrörelsen. Idrotten skapar meningsfull fritid både för utövare och åskådare, den bidrar till bättre folkhälsa, mer aktiva människor, demokratifostran och mycket annat som är bra för både den enskilde och för samhället som helhet. Dessutom är idrott – både elit och bredd – bra för samhällsekonomin. Det är helt enkelt lönsamt för ett samhälle att stödja idrotten. Exakt hur stort det stödet bör vara är dock svårare att avgöra.

Idag påstod SR Örebro (i två olika inslag) dels att Örebro hockey får mer stöd från Örebro kommun än andra lag i ishockeyallsvenskan och dels att ”eliten får mer än ungdomarna”. Båda inslagen var, om man vill vara snäll, hårt vinklade och dessvärre verkar både delar av den politiska oppositionen och en del andra örebroare tro på siffrorna och vinklingen. Jag ska helt kort kommentera påståendena:

  1. Om man påstår att Örebro kommun ger mer till Örebro hockey än andra lag i hockeyallsvenskan, har man då undersökt detaljerna i andra kommuner? Har man frågat Malmö om hur mycket ishallen som de (mer eller mindre) skänkte till hockeylaget var värd? Har Södertälje fått frågan hur mycket de helägda bolagen i Telge-koncernen bidrar med till laget? Har Leksand fått frågan om hur mycket klubben betalade för mark och annat när LIF fick en egen ishall (som kommunen hyr in sig i)? Har Karlskoga fått frågan hur mycket den ”inte fulla hyran” för ishallen är värd eller hur mycket den kommunanställda personalen (som föreningen bjuds på) kostar per år? Har Västerås fått frågan om hur mycket subventionen av hallhyran är värd? Och så vidare. Om man jämför äpplen med päron är det stor risk att det mest blir paj av alltihop.
  2. I sammanställningen redovisas att Leksand kommun hyr in sig i hallen för 4,5 miljoner/år, att Mora hyr in sig för 3,5 miljoner/år, att Södertälje betalar nära 9 miljoner per år för hallen, att Ängelholms kommun betalar 4 miljoner per år för ishallarna. Och så vidare. Fast dessa kostnader räknar inte radion in när de jämför stödet…
  3. Det har inte förts över en enda krona från stödet till ungdomsidrotten (eller bredden) till elitidrotten. Däremot har stödet till elitidrotten på senare år förtydligats och blivit mer noga reglerat, vilket är bra.
  4. Ishallen och bandyhallen på Behrn Arena är, liksom fotbollsarenan, en del av ett avtal om namnrättigheter som upprättats mellan Örebro kommun och Behrn Fastigheter. Syftet med detta avtal är att minska behovet av kommunalt direktstöd till elitidrotten; därför får idrottsföreningarna del av de pengar (för vinterdelen en miljon per år plus moms) som Behrn Fastigheter betalar.
  5. Hyran av loger är reglerad i ett avtal som skrevs på år 2008. I det avtalet får Örebro kommun 1 miljon per år av Behrn fastigheter för namnet på vintersportanläggningarna på Behrn Arena. Där står: ”Kommunen åtar sig att tillse att Behrn under avtalstiden erhåller dispositionsrätt till 10 stycken av Behrn årsvis valda sittplatser med tillhörane entrébiljetter gällande samtliga arrangemang som anordnas på Arenan eller av Behrn förhandsvald loge för 10 personer om sådan senare inreds i ishockeyyallen och/eller invid bandyplanen.” (Avtalet skrevs på av dåvarande Kommunstyrelseordföranden Staffan Werme, som dock senare påstått att detta inte gäller eftersom han ”uppfattar avtalet” som att det är ”begränsat till om kommunen/Porten uppför loger i ishallen”. Han menar att det inte är så nu…). Hyran för logerna är enligt gällande avtal och det är inte möjligt för kommunen att ”komma undan” det nu. Det som nu skett är att hyran förutbetalts – men det är bara en fråga om när – inte om – logehyran skulle betalats.
  6. Den ”jumbotron” (=stor tv som sitter i taket…) i ishallen som varit så omtalad tycker jag är en självklar del av en nyombyggd ishall (som kostar 120 miljoner att bygga om). Att inte sätta dit en jumbotron när man gör en sådan jättesatsning hade bara varit pinsamt. Om beslut och förberedelser gjorts ordentligt när ombyggnaden av ishallen sattes igång hade vi inte behövt hantera frågan om en jumbotron i det här läget. Att delar av den politiska oppositionen låtsas som om de inte har ansvar för den dåligt skötta process som nu tvingade fram extrapengar till jumbotronen är lite pinsamt.
  7. Örebro kommun stödjer idrotten i Örebro på många olika sätt. Dels genom direkta föreningsbidrag till barn och ungdomsidrott, dels genom att tillhandahålla lokaler, dels genom att subventionera hyran i idrottsanläggningar och dels genom direkt stöd till elitidrotten. De direkta bidragen till idrottsföreningarna är (precis som radion beskriver) i år cirka 3 miljoner (fast då tar de inte hänsyn till att föreningsbidragen höjts från och med i år, med totalt 3 miljoner per år till föreningslivet totalt). Men lokalsubventionerna motsvarar någonstans mellan 50 och 60 miljoner kronor, och de summorna går i första hand till ungdomsidrotten. Alltså är det rätt hårt vinklat – eller direkt felaktigt, välj själv – att säga att elitidrotten får 6 miljoner medan ungdomsidrotten ”bara får 3 miljoner”.
  8. Stödet till idrotten är väl använda pengar. Det gäller även marknadsföringsbidrag (som går till elitklubbarna) och sponsring. Den uppmärksamhet som Örebro får tack vare ÖSK, KIF Örebro, Örebro Hockey och andra elitklubbar är svårt att värdera i pengar. Men vi vet att det bidrar till att stärka Örebro nationellt, och att få fler att få upp ögonen för att Örebro är en trevlig stad att bo, jobba och leva i. Elit och bredd hänger ihop: utan breddidrott finns ingen möjlighet att göra elitsatsningar, utan elitsatsningar minskar intresset bland barn och ungdomar för att ägna sig åt idrotten.
  9. Jag tycker att vi ska vara stolta över att Örebro i år blev utsedd både till Årets bästa idrottstad (av SVT) och till Årets bästa föreningsstad (av Sveriges Föreningar). Utmärkelserna beror huvudsakligen på de frivilliga, de engagerade och de entusiaster som bär upp förenings- och idrottsliv i Örebro. Men självklart är det också viktigt att kommunen gör vad den kan för att underlätta för dessa eldsjälar och stödet till föreningslivet – både genom föreningsbidrag, anläggningar och annat stöd – är därför väldigt viktigt.

Självklart ska man diskutera hur mycket idrotten är värd i stöd – både till elit och bredd. Men den diskussionen bör ske ärligt och med korrekta uppgifter, inte baseras på jämförelser som är uppenbart orimliga. Men kanske är det som det brukar sägas: ”kolla aldrig en bra nyhet, då finns det risk att den spricker”?

Nej, det är inte rättvist men försvara inte felhandlingar

Jag tänker inte skriva ett ord om huruvida Håkan Juholt ska avgå eller inte. Men när det gäller sakfrågan tycker jag att det finns anledning att påminna sig själv, och andra partikamrater, om att man faktiskt inte behöver försvara felaktigt handlande bara för att man försvarar partiet, Håkan Juholt som person eller viktiga värden. På Facebook och andra ställen svämmar det nu nämligen över av olika typer av påståenden om att det i själva verket är Aftonbladet, någon assistent på riksdagskansliet eller riksdagsförvaltningen som bör klandras för ”Juholt-gate”.

  1. Nej, det är självklart inte rättvist att Carl Bildt kommer undan folkmordsmisstankar medan Håkan Juholt jagas för felaktiga bidrag. Men drevet är skoningslöst när det rasar; Sven-Otto Littorin behandlades knappast rättvist av media när tidningarna fylldes av hans chattande och påståenden om lagbrott.
  2. Nej, det klart att att man kan tycka att riksdagens regler för hyresbidrag och annat borde finnas publicerade (och borde varit publicerade tidigare) på riksdagens hemsida: väljarna har rätt att veta vilka regler som gäller. Fast det är faktiskt inte riksdagens hemsida som är informationskanalen till riksdagsledamöterna när det gäller förmåner och annat. Sådant redovisas i PM och annat som riktas direkt till dem det direkt berör.
  3. Jo, det är faktiskt helt korrekt att ifrågasätta att någon får bidrag till sin sambos hyra. Det är självklart inte okej att låta vare sig riksdagen eller en arbetsgivare betala hela hyran för en lägenhet som man delar med någon annan. I alla fall inte utan att det förmånsbeskattas.
  4. Jo, alla riksdagsledamöter vet faktiskt att det inte är tillåtet att låta vare sig barn, makar eller andra bo i riksdagens lägenheter. Det är solklart att det inte är okej att riksdagen betalar hela hyran för en lägenhet man delar med sin sambo. Det var för övrigt vad Håkan Juholt själv sa redan i fredags.
  5. Jo, den enskilde har faktiskt ansvar för att kolla så att man får rätt lön och ersättning. Jag inser att vi är rätt många som rätt ofta inte kollar våra lönebesked, men om man får en för stor utbetalning (till exempel att man får hela hyran utbetald istället för halva) så har man faktiskt – rent formellt – skyldighet att påpeka det och rätta till det.
  6. Jo, det är faktiskt rimligt att skattebetalarna – och de socialdemokratiska väljarna – är upprörda över det som avslöjats. Socialdemokratin hävdar, med Gustav Möllers ord, att ”varje förslösad skattekrona är en stöld från folket” och att man ska göra rätt för sig. Därför ställer vi höga krav på oss själva som företrädare och väljarna gör rätt som ställer höga krav på oss som har förtroendeuppdrag.

Men visst: drevet efter Håkan Juholt är delvis orimligt; det slarvas med källkritiken, anonyma källor återges oreflekterat liksom rykten och illasinnade påståenden. Men det förändrar faktiskt inte sakfrågan. Fel har begåtts och de ska rättas till. Precis som Håkan Juholt själv sagt. Jag tror att vi som bryr oss om det socialdemokratiska partiet gör klokt i att påminna oss detta. Annars lär väljarnas dom mot oss alla vara rätt hård.

Klarar tågtrafiken vintern?

Ägnade förmiddagen idag åt ett ”avstämningsmöte” som SJ och Trafikverket bjudit in kommunerna i Mälardalen till. Eftersom jag bestämde mig för att åka tåg (det går – oftast – att jobba på tåget, det går inte i bilen) så inleddes förmiddagen 6.56 i Örebro, trots att mötet började först 9.30. Det går dock inga tåg efter 6.56 från Örebro som är i Eskilstuna före 9.30. Så bil hade kanske varit mer rationellt, vilket väl belyser en del av tågtrafikens problem…

Trafikverket och SJ presenterade sina analyser, hur arbetet går till (att det krävs jättelååång framförhållning för spårarbete till exempel). Och de framhöll det grundläggande problemet: vi kör mycket mer tågtrafik på de spår som för väldigt länge sedan byggdes för väldigt lite tågtrafik. Och de har rätt: staten har satsat alldeles för lite på järnvägen under mycket lång tid. Att Reinfeldt-regeringen är särdeles usel på att satsa på infrastrukturen i landet (drabbar järnvägen hårdast) gör inte detta bättre, men en hel del skuld ska också falla på tidigare socialdemokratiska regeringar.

SJ och Trafikverket beskrev situationen som att deras medarbetare nu förstår att ”det handlar om deras jobb”. Kriskänslan är spridd och de åtgärder som de gör i år är rejäla (menar de själva) och bör komma tillrätta med en hel del av de problem som varit de senaste två vintrarna.

Några punkter i korthet:

  • Förbättrad kapacitet och bättre planering för att hålla spåren rena: extra snöskottare, allmänt högre beredskap från 1 november.
  • Satsning på bättre trafikinformation: fler monitorer med information, ”spejare” som berättar vad man faktiskt uppfattar på perrongen (hör man högtalarna mm), fler plattformsskyltar, bättre prognoser, automatiska högtalarutrop.
  • SJ inför en särskild vintertidtabell med färre trafiksatta tåg främst på långa och medellånga sträckor för att ha fler tåg i reserv. Normalt rullar 34-35 av de 42 dubbeldäckarna, under vintern ställs ytterligare 5 av dessa i reserv. Syftet är att ha tåg att sätta in vid fel och problem. Och det ska inte betyda ytterligare indragna avgångar i Mälardalen på pendlartid (in till sthlm på morgonen, ut från sthlm på em), det är långa sträckor som tas bort. Detta ska också underlätta perioden efter vintern, då tågen varit trasiga tidigare år (som en följd av vintern).
  • Utökad verkstadskapacitet (mer reparationer på helger och nätter), bättre planering av underhåll, utökade lager av material/reservdelar.Bättre kapacitet för avisning, och för att förebygga istäckning (ungefär som flygplanen gör). Det är rätt viktigt: ett X2000 kan ha 20 ton is med sig, varav mycket lossnar i växlar och på spårområden.
  • Teknikförbättringar: förstärka och göra tågen mer krocktåliga (moderna tåg håller till exempel inte för en älgkrock, de gamla gör det). Förbättring av reparationsmetoder, bättre krocktålighet, säkra dörrsystem och toalettsystem. Dessutom påbörjas upprustning av X12 (motorvagnarna som går Arboga-Eskilstuna).
  • Förstärkt trafikledning, och förstärkning av service och beredskap både på stationer och kundtjänst. Bättre trafikinfo bland annat genom en app till smartphones där man kan bevaka ”sin sträcka” (info om förseningar via sms finns redan idag.
  • Tydliga besked om hur stor förseningen beräknas bli istället för att flytta fram avgångstiden några minuter i taget.

SJ och Trafikverket bedömer att dessa åtgärder bör göra situationen bättre under kommande vinter. Och vi intygade alla att vi hoppas att de har rätt. För vi ser ju vad som händer nu när förtroendet för tågtrafiken är på så låg nivå: folk tar bilen istället, folk byter jobb om de kan för att slippa pendla, folk flyttar till storstäderna istället för att pendla till jobb i storstäderna. Allt det där påverkar självklart förutsättningarna för Örebro och andra kommuner i Mälardalen, liksom i andra delar av landet. Dessutom försvårar det arbetet för att ta ansvar för miljön och klimatet. Och slutligen påverkar det en massa örebroare och andra som inte får sina liv att gå ihop.

Vi kommunföreträdare som var där var olika optimistiska till att förändringarna kommer att ge resultat men vi var helt eniga om hur viktigt detta är. Tågtrafiken måste kämpa tillbaka förtroendet från stora grupper medborgare. Låt oss hoppas att åtgärderna gör att tågtrafiken klarar kommande vinter bättre. För så där jättemycket mer förtroendekapital har inte SJ/Trafikverket råd att förlora.

Tacka nej till debatt är rimligt men inte smart

Jag tror inte att det var särskilt smart av Socialdemokraterna (och Vänsterpartiet) att tacka nej till kvällens debatt i Agenda. Men det är inte samma sak som att jag tycker att kritiken är felaktig. Tvärtom: jag tycker SVT beter sig som de värsta kvällstidningsmakare och jag tycker att S och V (och MP) har rätt i kritiken.

Men nu har det blivit en debatt om debatten – med Sverigedemokraterna (SD) som mediala vinnare. Och dessa dagar kanske Socialdemokratin hade behövt lite fokus på några vettiga politiska förslag, istället för korkade utspel om villkorade medborgarskap och avslöjanden om felaktiga hyresbidrag till partiledaren.

Men i sak tycker jag alltså att det är rimligt att tacka nej när SVT går regeringens ärenden (än en gång) när det gäller debatter. Det som händer när man på bild visar Ohly, Romson/Fridolin och Juholt på bild bredvid SDs Jimmie Åkesson är nämligen att man präglar vår hjärna. Vi kan låtsas att vi fattar beslut grundat på fakta, men det är bara för att vi lurar oss själva. I verkligheten är vi alla präglade av förutfattade meningar, bilder, ordkopplingar och annat. Och en bild på SD bredvid S, V och MP stärker den bild som Reinfeldt i alla sammanhang vill framföra: ”vi tar ansvar, men oppostionen – i S, V, MP och SD – är mot”.

I februari skrev jag en krönika i NA om det där: rubriken var ”Ingen vill ha fel (vår olydiga hjärna)” och jag skrev så här: ”’Jag visste det!”’tänker de flesta av oss nästan varje dag, när vi till exempel läser om ny forskning. Men i många fall handlar det om att vi låter bli att läsa det som pekar på att vi kan ha fel eller så bryr vi oss helt enkelt inte om de fakta och argument som talar mot det vi ”redan vet”. Det kallas för ”kognitiva fördomar” och är helt normalt. Att det är normalt gör det dock inte mindre problematiskt.”

Jag redogjorde för forskning på området och en studie som gjordes inför presidentvalet i USA 2004. Läs gärna mer i krönikan, som finns här, men i korthet kom forskarna – genom att studera deltagarnas hjärnor med magnetröntgen – fram till att de som kallade sig ”demokrater” gillade vad John Kerry sa, trots att de påhittade citaten som presenterades var orimliga. De som sa sig vara ”republikaner” gillade de påhittade citaten från George W Bush. Men alla reagerade på det orimliga i citaten från ”opolitiska” kändisar (Tom Hanks med flera) som också visades. Hjärnan reagerade mer eller mindre automatiskt – utan reflektion och överväganden. Hjärnan belönade sedan den automatiska reaktionen. Drew Westen beskriver det så här i boken ”The political brain”: ”Dessa belöningsfunktioner är i princip de som aktiveras när drogberoende får sin ’fix’” (min översättning).

SVT har – massor av gånger – accepterat när regeringen vägrat debattera och varje partiledardebatt föregås av massor av överväganden om allt från bordsplaceringar till talartid till utfrågare. Att SVTs ledning denna gång inte fattar bildsymboliken i att S, V och MP ska stå ”på samma sida” som SD är självklart orimligt (om de inte förstår symboliken borde de avgå allihop – då har de inget på ett bildmedium att göra). Självklart vet de vad de gör. Och det är det som är så allvarligt.

Staffan Dopping skriver klokt om debatten om debatten här.

Regeringen Reinfeldt vill framställa det som att de styr landet och att det finns fyra oppositionspartier i riksdagen. Sanningen är att regeringen Reinfeldt får stöd från SD i mer än 8 omröstningar av 10. I sak är de alltså helt beroende av SD. Det vet självklart SVT, men de bryr sig inte.

Att SVT inte bryr sig (för jag hoppas innerligt att de inte medvetet hjälper regeringen – ni vet parollen om ”fri television”?) är illa nog. Att de dessutom använder nyhetsinslag för att raljera över ställningstagandet som S och V gjort är än värre. Det var därför jag i fredags, efter att ha sett Aktuellts 21-sändning, skickade ett argt mail till Aktuell. Så här skrev jag på Facebook: ”Har just skickat ett väldigt argt mail till Aktuellt på Svt. Att S och V väljer att hoppa av debatten kan man ju skoja om, om man vill – men inte om man är en ”fri” nyhetsredaktion. Deras uppgift är rimligen att berätta om nyheter, inte att raljera och låta sverigedemokrater visa upp leksakshinkar i nyhetsinslag. Kunde jag säga upp prenumerationen skulle jag göra det, får sluta titta på Aktuellt istället.”

Aktuellt valde alltså dels att raljera över S och V, dels valde de att låta SD visa upp inköpta leksakshinkar (med vilka de ville visa på ”sandlådedebatt”). SVT gjorde sig till en nyttig idiot i det politiska spelet. Inte särskilt snyggt för en nyhetskanal som är oberoende av makten. Så även om jag alltså tycker att det var åtminstone en smula otaktiskt att tacka nej till debatten så blir jag topptunnor rasande på SVTs agerande.

Frågan handlar alltså inte om huruvida väljarna är kloka nog att veta att S och SD inte är kompisar; det handlar inte om att ”väljarna är dumma”. Väljarna är inte dumma och det handlar inte om fakta. Det handlar om bilder, sammanhang och refererenser som är nästan omöjliga att försvara sig mot eftersom de inte sker i medvetandet. Om alla beslut var grundade på fakta skulle detta vara något helt annat. Men så fungerar alltså inte vår hjärna. Det handlar inte om att vara klok eller dum, det handlar om hur allas våra hjärnor fungerar.

Samtrafiken tillbaka och fortsatt förbättringsarbete med busstrafiken

Sedan igår (när den nya busstidtabellen började gälla) är samtrafiken tillbaka. Det visar dels att politik gör skillnad och dels att vallöften hålls.

Ända samtrafiken försvann har vi socialdemokrater varit kritiska och krävt den tillbaka. Direkt när det blev klart vilka som skulle sitta i den politiska majoriteten gav jag tjänstemännen i uppdrag att återinföra samtrafiken till höstens tidtabell.

Att återinföra samtrafik på kvällar och nätter innebär ökad trygghet för många örebroare, och få frågor har varit så efterfrågade.

Men samtrafik är bara en liten del. Viktigare är att ett mer omfattande arbete med att steg för steg förbättra busstrafiken i Örebro pågår. En annan liten förändring som varit efterlängtad är att fler bussar kommer passera Storgatan. Linje 24 får ny sträckning genom att köra Storgatan-Drottninggatan-Änggatan-Kungsgatan i båda riktningarna. Det innebär att färre bussar kommer stanna vid USÖ. Vi har velat få spridning på busshållplatserna, alla ska inte behöva stanna vid USÖ. Jag tror att vi ska ta ytterligare steg i den riktningen, det gör nämligen både att restiden kortas och att färre bussar tvingas passera Olaigatan, vilket vore bra av väldigt många skäl.

Steg för steg ska vi göra busstrafiken bättre, snabbare och bekvämare. En del tar tid (busstrafiken kräver lång framförhållning vad gäller turlistor och tidtabeller) men en del går snabbare. För oss är det viktigt att återskapa förtroendet för busstrafiken i Örebro – de stora förändringarna som genomförts har tärt på tilliten och på örebroarnas förtroende.